USA - Wikipedia

Koordinater: 40°0′N 100°0′V / 40, -100
Amerikas förenta stater
Usa of America Flagga
Statsvapen Valspråk:
1776-1956 : E Pluribus Unum (latin: Av många blev en)
1956– : In God We Trust (engelska: I Gud vår förtröstan)
Nationalsång: The Star-Spangled Banner Huvudstad
Washington, D.C.  Största stad
New York (8,4 milj inv.) Officiellt språk
Inget på federal nivå a
Nationellt språk: Engelska (de facto) b Statsskick
Förbundsrepublik President
Barack Obama (D) Vicepresident
Joe Biden (D) Självständighet
från Storbritannien  • deklarerad
4 juli 1776 (självständighetsförklaring)  • erkänd
3 september 1783 Yta
9 826 675[1]c km² (3:e)  • varav vatten
6,76 % Demografi  • folkmängd (2010)
308 745 538[2]d (3:e/4:e)  • befolkningstäthet
33,7 inv/km² (141:a) BNP (PPP)
(2010)  • totalt
14 658 miljarder USD[3]  (1:a)  • per capita
47 123 USD[3] HDI (2010)
▲ 0,902[4] (mycket hög) (4:e) Ginikoefficient (2007)
45,0[1] (44:e) Valuta
Amerikansk dollar ($) (USD) Tidszon
UTC –5 till UTC –10 Topografi  • högsta punkt
Mount McKinley
6 198 m ö.h.  • största sjö
Övre sjön
82 400 km²  • längsta flod
Missourifloden
4 130 km Nationaldag
4 juli Landskod
US, USA Nationell toppdomän
.us .gov .mil .edu Landsnummer
1 a USA saknar ett officiellt språk på federal nivå. Engelska är det officiella språket i minst 28 delstater—vissa källor anger en högre siffra, baserade på olika definitioner av "officiell".[5] Engelska och hawaiiska är båda officiella språk i delstaten Hawaii.
b Engelska är de facto språket för amerikanska regeringen och det enda språk som talas i hemmet av 80% av amerikanerna från fem års ålder och uppåt. Spanska är det näst mest talade språket.
c Om USA eller Kina har störst area är omtvistat. Siffran är angedd från amerikanska CIA:s World Factbook. Andra källor anger mindre siffror. Alla auktoritativa beräkningar av landets storlek innehåller endast 50 delstater och District of Columbia, inte territorierna.
d Populationsberäkningen inkluderar personer vars vanliga vistelseort är i de femtio delstaterna och District of Columbia, inklusive icke-medborgare. Det omfattar inte de som antingen bor i territorierna, som uppgår till mer än fyra miljoner amerikanska medborgare (de flesta i Puerto Rico), eller amerikanska medborgare som bor utanför USA.
Amerikas förenta stater (engelska: U.s. of America), eller i förkortat form Förenta staterna (engelska: Usa), på svenska vanligen kallat för USA, är en federal konstitutionell republik som består av 50 delstater och det federala distriktet District of Columbia, där huvudstaden Washington DC är placerad. Landet ligger främst i centrala Nordamerika, där dess fyrtioåtta angränsande delstater och District of Columbia, huvudstadsdistriktet, ligger mellan Stilla havet och Atlanten, kantad av Kanada i norr och Mexiko i söder. Delstaten Alaska ligger i den nordvästra delen av kontinenten, med Kanada i öst och Ryssland i väster över Berings sund. Delstaten Hawaii är en ögrupp i centrala Stilla havet. Landet har också flera territorier och besittningar i Västindien och Stillahavsområdet. Avståndet från Sverige till USA är cirka 6062 km.[6]
Med 9,83 miljoner km2 och med över 308 miljoner invånare är USA det tredje eller fjärde största landet till total yta, och den tredje största både till landyta och befolkning. USA är en av världens mest etniskt blandade och mångkulturella nationer, produkten av storskalig invandring från många länder.[7] Den amerikanska ekonomin är världens största ekonomi, med en beräknad BNP 2009 på 14,3 biljoner dollar (en fjärdedel av den globala nominella bruttonationalprodukten och en femtedel av världens BNP vid köpkraftsparitet).[3][8]
Urfolk av asiatiskt ursprung har bebott det som nu är fastlandet USA i många tusen år. Den indianska befolkningen begränsades kraftigt av sjukdomar och krig efter den europeiska kontakten. USA grundades av tretton brittiska kolonier längs Atlantkusten. Den 4 juli 1776 utfärdades självständighetsförklaringen som proklamerade deras rätt till självbestämmande och deras etablering som en kooperativ union. De upproriska delstaterna besegrade brittiska imperiet i amerikanska revolutionen, det första lyckade koloniala självständighetskriget.[9] Den nuvarande amerikanska konstitutionen antogs den 17 september 1787. Ratificering året därpå gjorde delstaterna en del av en enda republik med en stark central regering. Bill of Rights, som omfattar tio författningsändringar som garanterar många grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter, ratificerades 1791.
Under 1800-talet förvärvade USA mark från Frankrike, Spanien, Storbritannien, Mexiko samt Ryssland och annekterade Republiken Texas och Republiken Hawaii. Tvister mellan det jordbruksinriktade syd och industriella norr över delstaternas rättigheter och utvidgning av slaveriet som institution provocerade fram amerikanska inbördeskriget under 1860-talet. Nordstaternas seger hindrade en permanent uppdelning av landet och ledde till slutet av det rättsliga slaveriet i USA. Under 1870-talet var den nationella ekonomin världens största.[10] Spansk-amerikanska kriget och första världskriget bekräftade landets status som en militär makt. USA framkom i andra världskriget som det första landet med kärnvapen och en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. Slutet på det kalla kriget och upplösningen av Sovjetunionen efterlämnade USA som världens enda supermakt. Landet står för två femtedelar av de globala militära utgifterna och är en ledande ekonomisk, politisk och kulturell kraft i världen.[11]
1 Etymologi
2 Geografi, klimat och miljö
3 Historia 3.1 Indianer och europeiska nybyggare
3.2 Självständighet och expansion
3.3 Inbördeskrig och industrialisering
3.4 Första världskriget, depressionen och andra världskriget
3.5 Kalla kriget och protestpolitik
3.6 Samtid 4 Statsskick 4.1 Regering och val
4.2 Partier, ideologi och politik 5 Politisk indelning
6 Utrikesrelationer och militär
7 Ekonomi 7.1 Inkomst och mänsklig utveckling
7.2 Vetenskap och teknik
7.3 Transport
7.4 Energi 8 Demografi
9 Språk
10 Religion
11 Utbildning
12 Hälsa
13 Polisväsen
14 Tidszoner
15 Sport 15.1 Amerikansk fotboll
15.2 Baseball
15.3 Basketboll
15.4 Fotboll
15.5 Ishockey
15.6 Lacrosse
15.7 Motorsport
15.8 Individuella sporter 16 Kultur 16.1 Mat
16.2 Film
16.3 Television
16.4 Musik 17 Helgdagar
18 Kommunikationer
19 Internationella rankningar
20 Se även
21 Referenser
22 Externa länkar [redigera] Etymologi
År 1507 tillverkade den tyska kartografen Martin Waldseemüller en världskarta där han namngav landet på västra halvklotet "Amerika" efter den italienska upptäcktsresanden och kartografen Amerigo Vespucci.[12] De tidigare brittiska kolonierna använde för första gången landets moderna namn i självständighetsförklaringen, den "enhälliga förklaringen av tretton Amerikas förenta stater" som antogs av "företrädare för Amerikas förenta stater" den 4 juli 1776.[13] Den 15 november 1777 antog den andra kontinentala kongressen konfederationsartiklarna där det står: "Stilen för denna konfederation skall vara 'Amerikas förenta stater.'" De fransk-amerikanska fördragen 1778 använder "Nordamerikas förenta stater" men från den 11 juli 1778 användes "Amerikas förenta stater" på landets växlar och det har varit det officiella namnet sedan dess.[14]
Den korta formen Förenta staterna är också standard. Andra vanliga former är the US, the USA och Amerika. Vardagliga namn inkluderar U.S. of A. och the States. Columbia, en gång ett populärt namn för USA, kom från Christofer Columbus. Det förekommer i namnet "District of Columbia".
Det vanliga sättet att hänvisa till en medborgare i USA är som en amerikan. Då Usa är den formella appositionella termen används American och U.S. mer vanligt för att hänvisa till landet adjektiviskt ("American values", "U.S. forces"). American används sällan i engelskan för att hänvisa till folk som inte är anslutna till USA.[15]
Frasen "the United States" behandlades ursprungligen som plural—t.ex. "the U.s. are"—bland annat i det trettonde tillägget av USA:s konstitution, som ratificerades 1865. Det blev vanligt att behandla den som singular—t.ex. "the Usa is"—efter slutet av inbördeskriget. Singularformen är nu standard, pluralformen är kvar i idiomet "these United States".[16]
[redigera] Geografi, klimat och miljö
Utöver de 50 delstaterna som USA (U.s. of The united states) består av lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Den totala landytan för Kontinentala USA uppgår ungefär till 7,6437 miljoner kvadratkilometer. Alaska som är avskilt genom Kanada från Kontinentala USA, är den största delstaten på 1,5 miljoner kvadratkilometer.[17] Efter Ryssland och KERV Kanada är USA till ytan världens tredje och fjärde största nation, rankad precis före och efter Kina. Rankingen varierar beroende på hur de två av Kina och Indien omdiskuterade territorier räknas och hur den totala ytan av USA beräknas: CIA World Factbook säger 9 826 630 km²,[1] FN:s statistiska avdelning säger 9 629 091 km²,[18] och Encyclopedia Britannica säger 9 522 055 km².[19] Räknat till enbart landyta är USA den tredje största nationen efter Ryssland och Kina, precis före Kanada.[20]

Kustslätterna längst atlantkusten ger med sig längre inlands åt de lövfällande skogarna och det kuperade landskapet i regionen Piedmont. Appalacherna delar den östra kusten från Stora sjöarna och grässlätterna i Mellanvästern. Mississippi–Missourifloden, världens fjärde längsta flodsystem, rinner huvudsakligen i nord-sydlig riktning genom landets hjärta. Den platta och bördiga prärien Great Plains sträcker ut sig mot väst, medan i sydöst återfinns en bergsregion. Klippiga bergen vid den västra kanten av Great Plains, sträcker sig från norr till syd genom landet, med en höjd på över 4 300 meter i Colorado. Längre västerut ligger den torra regionen Great Basin och öknar som Mojave. Sierra Nevada och Kaskadbergen sträcker sig längst stillahavskusten. Med sina 6 194 meter är Alaskas Mount McKinley landets högsta topp. Aktiva vulkaner är vanliga i Alexanderarkipelagen och Aleuterna i Alaska, och Hawaii består av vulkanöar. Supervulkanen som ligger under Yellowstone nationalpark i Klippiga bergen är kontinentens största.[21]

USA med sin stora yta och sin geografiska variation finns de flesta klimattyper. Öster om a hundred:e meridianen varierar klimatet från ett fuktigt kontinentalklimat i norr till ett fuktigt subtropiskt klimat i syd. Den södra änden av Florida är tropisk liksom Hawaii. Great Plains, väster om a hundred:e meridianen har ett halvtorrt klimat. Mycket av bergen i väster har bergsklimat. Klimatet är torrt i Great Basin, öken i sydväst, medelhavsklimat lägst kaliforniakusten, kustklimat längst med Oregon och Washington och södra Alaska. Mestadels av Alaska har ett subarktiskt klimat. Extremväder är inte ovanligt i USA - delstaterna som gränsar till Mexikanska golfen är utsatta för orkaner och de flesta av världens största tornador förekommer inom landets gränser, huvudsakligen i mellanvästerns Tornado Alley.[22]
USA:s ekologi är väldigt skiftande: ungefär 17 000 arter av kärlväxter finns i kontinentala USA och Alaska, och över 1800 arter gömfröväxter finns på Hawaii, få av dem finns på fastlandet.[23] USA är hem för mer än 400 olika däggdjur, 750 fågelarter och 500 reptiler och amfibiska arter.[24] Ungefär 91 000 insektsarter har beskrivits.[25] Endangered Species Act från 1973 skyddar hotade och utsatta arter och deras naturliga miljö, som övervakas av United states Fish and Wildlife Service. Det finns 58 nationalparker i USA och hundratals andra federala skötta parker, skogar och vildmarker.[26] Allt som allt äger staten 28,8% av landets yta.[27] Det mesta av detta är skyddad mark, dock arrenderas en del av detta ut till användning för olje- och gasborrning, gruvdrift, skogsavverkning eller boskapsfarmar; 2,4% används för militära ändamål.[27]
[redigera] Historia [redigera] Indianer och europeiska nybyggare
Ursprungsbefolkningarna på USA:s fastlands, inklusive Alaskas indianer, tros ha invandrat från Asien med början mellan 12 000 och 40 000 år sedan.[28] Vissa, såsom den förkolumbianska Mississippikulturen, utvecklade avancerat jordbruk, storslagen arkitektur och statliga nivåsamhällen. Efter européerna började bosätta Amerika dog många miljoner infödda amerikaner från epidemier av importerade sjukdomar som smittkoppor.[29]

Leif Eriksson var sannolikt den förste europé som landsteg i Nordamerika. Det ska ha skett omkring år 1000. Resan till Nordamerika skildras i Erik Rödes saga och i Grönlänningasagan. I den förstnämnda skildras sjöresan som ett resultat av att Leif hamnade ur kurs. I den sistnämnda framställs färden som en förberedd expedition. År 1492 nådde Christofer Columbus från Genua, under kontrakt med den spanska kronan, flera karibiska öar och gjorde den första kontakten med den inhemska befolkningen. Den 2 april 1513 landade den spanska conquistadoren Juan Ponce de León på vad han kallade "La Florida"—den första dokumenterade europeiska ankomsten på vad som skulle bli USA:s fastland. Spanska bosättare i regionen följdes av i det som är idag sydvästra USA som drog tusentals via Mexiko. Franska pälshandlare etablerade utposter i Nya Frankrike runt de stora sjöarna. Frankrike gjorde anspråk på mycket av det nordamerikanska inlandet ner till Mexikanska golfen. Den första framgångsrika engelska bosättningen var Virginiakolonin i Jamestown 1607 och pilgrimernas Plymouthkolonin år 1620. 1628 års befraktning av Massachusetts Bay-kolonin resulterade i en våg av migration. 1634 hade New England bosatts av ca 10 000 puritaner. Mellan slutet av 1610-talet och den amerikanska revolutionen skeppades cirka 50 000 fångar till Storbritanniens Amerikakolonier.[30] Med början år 1614 slog sig holländarna ner längs nedre Hudsonfloden, däribland Nya Amsterdam på Manhattan Island.
År 1674 överlät holländarna deras amerikanska territorium till England. Provinsen Nya Nederländerna döptes om till New York. Många nya immigranter, särskilt i söder, var kontrakterade tjänstefolk—ungefär två tredjedelar av alla Virginias immigranter mellan 1630 och 1680.[31] Vid millennieskiftet i slutet av 1600-talet hade afrikanska slavar blivit den primära källan för tvångsarbete. Med 1729 års uppdelning av Carolina och 1732 års koloniseringen av Georgia, bildades de tretton brittiska kolonierna som skulle bli Förenta staterna. Alla hade lokala myndigheter med öppna val för de flesta av de fria männen, med en växande hängivenhet till de gamla engelska rättigheterna och en känsla av självstyrande stimulerande stöd för republikanism. Alla legaliserade den afrikanska slavhandeln. Med högt födelsetal, lågt dödsantal och stadig immigration växte den koloniala befolkningen snabbt. Den kristna väckelserörelsen på 1730-talet och 1740-talet känd som det stora uppvaknandet drev på intresset för både religion och religiös frihet. I fransk-indianska kriget beslagtog brittiska styrkor Kanada från fransmännen men den franskspråkiga befolkningen förblev politiskt isolerad från de södra kolonierna. Med undantag för ursprungsbefolkningen (allmänt känd som "indianer") som fördrevs, hade de tretton kolonierna en befolkning på 2,6 miljoner år 1770, ungefär en tredjedel av Storbritannien; nästan en av fem amerikaner var svarta slavar.[32] Trots att man var föremål för brittisk beskattning, saknade amerikanska kolonialister representation i Storbritanniens parlament.
[redigera] Självständighet och expansion
Spänningar mellan amerikanska kolonialister och britterna under den revolutionära perioden under 1760-talet och början av 1770-talet ledde till det amerikanska revolutionskriget som utkämpades från 1775 till 1781. Den 14 juni 1775 etablerade den kontinentala kongressen, sammankallad i Philadelphia, en kontinental armé under ledning av George Washington. Genom förkunnadet att "alla människor är skapade lika" som försågs med "vissa oförytterliga rättigheter", antog kongressen självständighetsförklaringen, som utarbetats till stor del av Thomas Jefferson, den 4 juli 1776. Detta datum firas nu årligen som USA:s självständighetsdag. År 1777 etablerade konfederationsartiklarna en svag konfederationsregeringen som användes till 1789.

Efter den brittiska förlusten mot amerikanska styrkor biträdda av fransmännen, erkände Storbritannien de oberoende Förenta staterna och staternas suveränitet över det amerikanska territoriet västerut till Mississippifloden. Ett konstitutionellt konvent anordnades år 1787 av dem som ville etablera en stark nationell regering med beskattningsrätt. USA:s konstitution ratificerades år 1788, och den nya republikens första senat, representanthuset, och president George Washington tillträdde 1789. Bill of Rights, som förbjuder federala begränsningar av den personliga friheten och garanterar en rad rättsliga skydd, antogs 1791.
Attityder till slaveri var skiftande. En klausul i konstitutionen skyddade den afrikanska slavhandeln endast till 1808. Nordstaterna avskaffade slaveriet mellan 1780 och 1804 vilket lämnade slavstaterna i syd som försvarare av en "udda institution". Det andra stora uppvaknandet, med början omkring 1800, gjorde evangelikalismen till en kraft bakom olika sociala reformrörelser, inklusive abolitionismen.

Amerikanernas iver att expandera västerut föranledde en lång rad indiankrig. Louisianaköpet av franskproklamerade territorium under president Thomas Jefferson 1803 fördubblade nästan landets storlek. 1812 års krig som förklarades mot Storbritannien över olika missförhållanden som ledde till ett vapenstillestånd, förstärkte den amerikanska nationalismen. En rad amerikanska militära intrång i Florida ledde till att Spanien avträdde den och andra territorier kring Mexikanska golfen 1819. Tårarnas väg på 1830-talet exemplifierade tvångsförflyttningspolitiken av indianer vilket gjorde att ursprungsbefolkningen lämnades utan sin mark. USA annekterade Republiken Texas 1845. Begreppet Manifest Destiny populariserades under denna tid.[33] Oregonfördraget 1846 med England ledde till amerikansk kontroll av dagens nordvästra USA. Den amerikanska segern i mexikanska kriget resulterade i att Kalifornien avträddes 1848 och mycket av dagens sydvästra USA. Guldrushen i Kalifornien 1848-1849 sporrade den västra migration ytterligare. Nya järnvägar gjorde omlokalisering lättare för bosättare och ökade konflikter med indianer. Under över ett halvt sekel slaktades upp till 40 miljoner amerikanska bisonoxar eller bufflar, för skinn och kött och för att underlätta järnvägens utspridning. Förlusten av buffel, en primär resurs för prärieindianerna, var en existentiell nedslag för många infödda kulturer.
[redigera] Inbördeskrig och industrialisering
Spänningar mellan slav- och fria stater med dispyter uppstod över förhållandet mellan statliga och federala regeringar, liksom våldsamma konflikter över spridningen av slaveriet i nya delstater. Abraham Lincoln, kandidat i republikanska partiet och slavmotståndare, valdes till president 1860. Innan han tillträdde förklarade sju slavstater deras utbrytning, som den federala regeringen vidhöll vara olaglig, och bildade Amerikas konfedererade stater. Genom angreppet på Fort Sumter började det amerikanska inbördeskriget och fyra slavstater till anslöt sig till Konfederationen. Lincolns Emancipationkungörelse år 1863 deklarerade Sydstaternas slavar fria. Efter Nordstaternas seger 1865, garanterade tre ändringar av den amerikanska konstitutionen, frihet för nästan fyra miljoner afroamerikaner som hade varit slavar,[34] gjorde dem medborgare och gav dem rösträtt. Kriget och dess upplösning ledde till en betydande ökning av den federala makten.[35] Kriget är den dödligaste konflikten i amerikansk historia, vilket resulterade i 620 000 soldaters död.[36]

Efter kriget radikaliserade mordet på Lincoln den republikanska rekonstruktionspolitiken som inriktades på att återanpassa och återuppbygga sydstaterna samtidigt som den säkerställde rättigheterna för de nyligen frigivna slavarna. Upplösningen av det omtvistade presidentvalet 1876 genom kompromissen 1877 avslutade rekonstruktionen; Jim Crow-lagarna berövade snart många afroamerikaners rättigheter. I norr skyndade urbanisering och en aldrig tidigare skådad ström av invandrare från Syd- och Östeuropa på landets industrialisering. Vågen av invandring, som varade fram till 1929, utgjorde arbetskraft och förvandlade den amerikanska kulturen. Nationell infrastruktur främjade den ekonomiska tillväxten. Alaskaköpet från Ryssland 1867 avslutade det amerikanska fastlandets expansion. Massakern vid Wounded Knee 1890 var den sista stora väpnade konflikten i Indiankrigen. År 1893 störtades den inhemska monarkin i Kungariket Hawaii i en kupp ledd av amerikanska medborgare. USA annekterade arkipelagen 1898. Segern i spansk-amerikanska kriget samma år visade att USA var en stormakt och ledde till annekteringen av Puerto Rico, Guam och Filippinerna.[37] Filippinerna blev självständigt ett halvt sekel senare, Puerto Rico och Guam förblev amerikanska besittningar.
[redigera] Första världskriget, depressionen och andra världskriget
Vid första världskrigets utbrott 1914 var USA neutralt. De flesta amerikaner sympatiserade med britterna och fransmännen, även om många motsatte ingripande.[38] År 1917 gick USA med i de allierade, vilket hjälpte vända vinden mot centralmakterna. Efter kriget ratificerade aldrig senaten Versaillesfördraget som etablerade Nationernas Förbund. Landet förde en politisk unilateralism, på gränsen till isolationism.[39] År 1920 vann kvinnorättsrörelsen genomföring av en författningsändring som beviljande kvinnlig rösträtt. Välståndet i det glada tjugotalet slutade med Wall Street-kraschen 1929 som utlöste den stora depressionen. Efter presidentvalet 1932 svarade Franklin D. Roosevelt med New Deal, en rad politiska åtgärder som ökade statliga ingrepp i ekonomin. Dust Bowl i mitten av 1930-talet gjorde många jordbrukssamhällen utfattiga och sporrade en ny våg av västerländsk migration.

USA som var neutralt under andra världskrigets tidiga stadier efter Nazitysklands invasion av Polen i september 1939, började leverera materiel till de allierade i mars 1941 genom Lend-Lease-programmet. Den 7 december 1941 inledde Kejsardömet Japan en överraskningsattack mot Pearl Harbor, vilket fick USA att gå med de allierade mot axelmakterna samt att internera japanska amerikaner i tusental.[40] Deltagandet i kriget sporrade kapitalinvestering och industriell kapacitet. Bland de stora krigförande makterna var USA den enda nationen som blev rikare, mycket rikare, i stället för fattigare på grund av kriget.[41] Allierade konferenser i Bretton Woods och Jalta beskrev ett nytt system av internationella organisationer som placerade USA och Sovjetunionen i mitten av världspolitiken. Efter att kriget vunnits i Europa hölls en internationell konferens i San Francisco 1945 som resulterade i FN-stadgan som blev aktiv efter kriget.[42] USA, som hade utvecklat de första kärnvapnen, använde dem på de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i augusti. Japan kapitulerade den 2 september och kriget var över.[43]
[redigera] Kalla kriget och protestpolitik
USA och Sovjetunionen manövrerade om makten efter andra världskriget under det kalla kriget och dominerade militära frågor om Europa genom Nato och Warszawapakten. USA främjade liberal demokrati och kapitalism, medan Sovjetunionen främjade kommunism och en central planekonomi. Båda stödde diktaturer och bedrev ställföreträdande krig. Amerikanska trupper stred mot kommunistiska kinesiska styrkor i Koreakriget 1950-1953. House Un-American Activities Committee förde en rad utredningar om misstänkt vänsteromstörtning medan senator Joseph McCarthy blev förebilden för antikommunistiska känslor.
1961 års sovjetiska uppskjutning av den första bemannade rymdfarkosten fick president John F. Kennedys att uppmana USA att vara först med att landa "en människa på månen" vilket uppnåddes 1969. Kennedy ställdes också inför en spänd kärnvapenuppgörelse med sovjetiska styrkor på Kuba. Samtidigt upplevde USA en hållbar ekonomisk expansion. En växande medborgarrättsrörelse symboliserades och leddes av afroamerikaner som Rosa Parks, Martin Luther King och James Bevel som använde ickevåld för att konfrontera segregation och diskriminering. Efter Kennedymordet 1963 godkännes Civil Rights Act 1964 och Voting Rights Act 1965 under president Lyndon B. Johnson. Johnson och hans efterträdare, Richard Nixon, expanderade ett ställföreträdare krig i Sydostasien till det misslyckade Vietnamkriget. En utbredd motkulturell rörelse växte, underblåst av motståndet mot kriget, svart nationalism och den ######uella revolutionen. Betty Friedan, Gloria Steinem och andra ledde en ny våg av feminism som sökte politisk, social och ekonomisk jämlikhet för kvinnor.
Som en följd av Watergateskandalen 1974 blev Nixon den första amerikanske presidenten att avgå, för att undvika att bli åtalad på anklagelser av bland annat hindrande av rättvisa och maktmissbruk. Han efterträddes av vicepresident Gerald Ford. Jimmy Carters administration under det sena 1970-talet präglades av stagflation och gisslankrisen i Iran. Valet av Ronald Reagan som president 1980 förebådade en högerförskjutning i amerikansk politik, vilket återspeglades i stora förändringar i skatter och utgiftsprioriteringar. Hans andra mandatperiod förde med sig både Iran-Contras-skandalen och betydande diplomatiska framsteg med Sovjetunionen. Den efterföljande sovjetiska kollapsen avslutade kalla kriget.
[redigera] Samtid
Under president George H.W. Bush tog USA en ledande roll i det FN-sanktionerade Gulfkriget. Den längsta ekonomiska expansionen i modern amerikansk historia—från mars 1991 till mars 2001—omfattade Bill Clintons administrationen och IT-bubblan.[44] En stämning och ######skandal ledde till att Clinton ställdes inför riksrätt 1998, men satt kvar som president. Presidentvalet 2000, ett av de jämnaste i amerikansk historia, löstes genom ett beslut i USA:s högsta domstol—George W. Bush, son till George H.W. Bush, blev president.
Den 11 september 2001 slog al-Qaida-terrorister till mot World Trade Center i New York och Pentagon i närheten av Washington, D.C. vilket dödade nästan tre tusen människor. Som svar inledde Bushadministrationen det globala kriget mot terrorismen. I oktober 2001 ledde amerikanska styrkor en invasion av Afghanistan och avlägsnade den talibanska regeringen och al-Qaidas träningsläger. Talibaner fortsätta att utkämpa ett gerillakrig. År 2002 började Bushadministrationen att trycka på för ett regimskifte i Irak på kontroversiella grunder.[45][46] Utan stöd av Nato eller ett uttryckligt FN-mandat för militär intervention, organiserad Bush "de villigas koalition" (Coalition of the Willing): koalitionsstyrkorna invaderade Irak 2003 och avsatte diktatorn Saddam Hussein. År 2005 orsakade Orkanen Katrina svår förödelse längs en ​​stor del av Gulfkusten och ödelade New Orleans. Den 4 november 2008, mitt i en global ekonomisk recession valdes Barack Obama som den första afroamerikanska presidenten. Under 2010 infördes stora hälsovård och finansiella reformer. Oljeutsläppet från Deepwater Horizon i Mexikanska golfen samma år blev den största oljekatastrofen någonsin i fredstid.[47]
[redigera] Statsskick
[redigera] Regering och val
USA är världens äldst bevarade federation. Det är en konstitutionell republik och representativ demokrati "där majoritetsstyre mildras av minoriteters rättigheter skyddade enligt lag."[48] Regeringen regleras av ett system av kontroller och avvägningar som definieras av den amerikanska konstitutionen, som fungerar som landets högsta rättsliga dokument. I det amerikanska federalistiska systemet omfattas medborgarna vanligen av tre nivåer, federala, delstatliga och lokala; de lokala arbetsuppgifterna delas vanligen mellan countyn och kommunala myndigheter. I nästan alla fall väljs verkställande och lagstiftande ämbetsmän av en majoritetomröstning av medborgarna efter distrikt. Det finns inget proportionellt valsystem på federal nivå, och det är mycket sällsynt på lägre nivåer.

Den federala regeringen består av tre grenar:
Lagstiftande: Kongressen som har två kamrar består av senaten och representanthuset, skapar federala lagar, förklarar krig, godkänner fördrag, har rätt att bevilja anslag, och har makt över riksrätten (impeachment), genom vilket det kan avsätta regeringsmedlemmar.
Verkställande: Presidenten är militärens överbefälhavare, kan lägga in veto mot lagförslag innan de godkänns och utser medlemmar av kabinettet (med förbehåll för senatens godkännande) och andra ämbetsmän som administrerar och genomdriver federala lagar och politik.
Dömande: Högsta domstolen och lägre federala domstolar vars domare utses av presidenten med senatens godkännande, tolkar lagar och stjälper de som dem finner författningsstridiga.
Representanthuset har 435 ledamöter med rösträtt som var och en representerar ett distrikt för en mandatperiod på två år. Platserna fördelas mellan delstater i förhållande till sin folkmängd vart tionde år. Från och med folkräkningen år 2000 har sju delstater minst en representant, medan Kalifornien, den folkrikaste delstaten, har femtiotre. Senaten har 100 medlemmar där varje delstat har två senatorer som väljs på ###### år; en tredjedel av senatens platser väljs vartannat år. Presidenten tjänstgör fyra år i taget och kan inte väljas mer än två gånger. Presidenten väljs inte genom direktval, utan genom en indirekt elektorskollegium där de avgörande rösterna fördelas av staten. Högsta domstolen, under ledning av USA:s chefsdomare, har nio ständiga ledamöter.
Delstatsregeringarna är strukturerade på ungefär liknande sätt; Nebraska har ett unikt enkammarsystem. Guvernören, den högste styresmannen i varje delstat, är direkt folkvald. Vissa delstatsdomare och ämbetsmän utses av guvernörerna för de respektive delstaterna, medan andra väljs av folket.
Alla lagar och statliga förfaranden är föremål för rättslig prövning, och varje lag som stiftas i strid med konstitutionen ogillas. Den ursprungliga texten i konstitutionen inrättar strukturen och ansvarsområden för den federala regeringen och dess förbindelser med de enskilda delstaterna. Artikel I skyddar rätten till "great writ" of habeas corpus, och artikel III garanterar rätten till juryrättegång i alla brottmål. Ändringar av konstitutionen kräver godkännande av tre fjärdedelar av delstaterna. Konstitutionen har ändrats tjugosju gånger; de första tio ändringsförslagen som utgör Bill of Rights, och den fjortonde ändringen formar den centrala grunden för amerikanernas individuella rättigheter.
[redigera] Partier, ideologi och politik
USA har drivits inom ramen för ett tvåpartisystem under större delen av dess historia. För förtroendeuppdrag på de flesta nivåer hålls delstatliga administrerade primärval för att välja de stora partiernas kandidater för kommande allmänna val. Sedan presidentvalet 1856 har de stora partierna varit Demokratiska partiet, som grundades 1824, och det Republikanska partiet, som grundades 1854. Sedan inbördeskriget har endast ett tredje presidentkandidatsparti—förre presidenten Theodore Roosevelt, som kandiderade som progressiv 1912—vunnit så mycket som 20% av rösterna.
Inom amerikansk politisk kultur anses Republikanska partiet center-höger eller "konservativ" och det Demokratiska partiet anses center-vänster eller "liberal". Delstaterna i nordöstra USA och längst västkusten och några i regionen Great Lakes, känt som "blå staterna", är relativt liberala. De "röda staterna" i södra och delar av Great Plains och Klippiga bergen är relativt konservativa.
Vinnaren av 2008 års presidentval, demokraten Barack Obama är USA:s 44:e president. Alla tidigare presidenter har uteslutande varit av europeisk härkomst. I mellanårsvalet 2010 tog republikanska partiet kontroll över representanthuset och gjorde framsteg i senaten, där demokraterna behöll majoriteten. I USA:s 112:e kongress består senaten av 51 demokrater, två oberoende som håller förberedande valmöte med demokraterna och 47 republikaner; representanthuset består av 242 republikaner och 193 demokrater. Det finns 29 republikanska och 20 demokratiska delstatsguvernörer, samt en oberoende.
[redigera] Politisk indelning
USA är en federal union som består av femtio delstater. De ursprungliga tretton delstaterna var efterföljare till de tretton kolonierna som gjorde uppror mot det brittiska styret. Tidigt i landets historia organiserades tre nya delstater på ett territorium skiljt från de befintliga delstaterna anspråks: Kentucky från Virginia, Tennessee från North Carolina och Maine från Massachusetts. De flesta andra delstater har skapats från områden som erhölls genom krig eller köp av den amerikanska regeringen. Några undantag omfattar Vermont, Texas och Hawaii: var och en var en självständig republik före anslutning till unionen. Under det amerikanska inbördeskriget bröt West Virginia sig bort från Virginia. Den senaste delstaten, Hawaii, uppnådde statsbildning den 21 augusti 1959. Delstaterna har inte har rätt att utträda från unionen.
Delstaterna utgör den största delen av den amerikanska landmassan; de två andra områden som anses vara integrerade delar av landet är District of Columbia, det federala distriktet där huvudstaden Washington ligger; och Palmyraatollen, en obebodd men ett inkorporerat territorum i Stilla havet. USA har också en fem stora översjöiska territorier: Puerto Rico och Amerikanska Jungfruöarna i Västindien; och Amerikanska Samoa, Guam, och Nordmarianerna i Stilla havet. De som är födda i de stora territorierna (med undantag för Amerikanska Samoa) har amerikanskt medborgarskap. Amerikanska medborgare bosatta i territorierna har många av rättigheterna och skyldigheterna som medborgare bosatta i delstaterna; de är dock generellt sett befriade från federal inkomstskatt, får inte rösta i presidentvalet, och har bara representation utan rösträtt i den amerikanska kongressen.[49]
[redigera] Utrikesrelationer och militär
USA utövar ett global ekonomiskt, politiskt och militärt inflytande. Man är en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd och New York är säte för FN:s högkvarter. Man är medlem av G8, G20 och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Nästan alla länder har ambassader i Washington, D.C. och många har konsulat runt om i landet. Likaså har nästan alla nationer amerikanska diplomatiska beskickningar. Dock har Kuba, Iran, Nordkorea, Bhutan, Libyen och Taiwan inga formella diplomatiska förbindelser med USA.
USA har en "speciell relation" med Storbritannien[50] och starka band till Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan, Sydkorea och Israel. Man har ett nära samarbete med andra Nato-medlemmar om militär- och säkerhetsfrågor och med sina grannar genom Organization of American States och frihandelsavtal som trilaterala North American Free Trade Agreement med Kanada och Mexiko. Under 2008 spenderade USA ett netto på 25,4 miljarder dollar på offentligt utvecklingsbistånd vilket är mest i världen. Som en andel av bruttonationalinkomsten (BNI) rankas dock det amerikanska bidraget på 0,18% sist bland 22 givarländer. Däremot är privata utomlandsdonationer av amerikaner relativt generösa.[51]

Presidenten innehar titeln som överbefälhavare (commander-in-chief) av landets väpnade styrkor och utser dess ledare, försvarsministern och Joint Chiefs of Staff. USA:s försvarsdepartement administrerar de väpnade styrkorna, däribland armén, flottan, marinkåren och flygvapnet. Kustbevakningen sköts av Inrikessäkerhetsdepartementet i fredstid och Marindepartementet i krigstid. Under 2008 hade de väpnade styrkorna 1,4 miljoner personal i aktiv tjänst. Reserverna och Nationalgardet ökade antalet trupper till 2,3 miljoner. Vid Försvarsdepartementet arbetar också cirka 700 000 civila, exklusive entreprenörer.[52]
Militärtjänstgöring är frivillig men värnplikt kan inträffa i krigstid genom Selective Service System. Amerikanska styrkor kan snabbt distribueras av flygvapnets stora flotta av transportflygplan, flottans elva aktiva hangarfartyg och Marine Expeditionary Unit till sjöss med flottans Atlant- och Stillahavsflottor. Militären driver 865 baser och anläggningar utomlands[53] och upprätthåller grupperingar med mer än a hundred aktiva tjänstgörande personal i 25 länder.[54] Omfattningen av denna globala militära närvaro har fått vissa forskare att beskriva USA som att upprätthålla ett "imperium av baser."[55]
USA:s totala militära utgifter under 2008, mer än 600 miljarder dollar, var över 41% av de globala militära utgifterna och större än de närmaste fjorton största nationella sammanlagda militära utgifterna. Utgifterna per capita, 1 967 dollar, var omkring nio gånger genomsnittet i världen. Vid 4% av BNP var andelen näst högst bland de femton största militära utgifterna, efter Saudiarabien.[56] Försvarsdepartementets föreslagna budget för 2011, 549 miljarder dollar, är en 3,4% ökning jämfört med 2010 och 85% högre än under 2001. Y​ytterligare 159 miljarder dollar föreslås för det militära närvaron i Irak och Afghanistan.[57] Från och med september 2010 planerar USA att ha 96 000 tusen trupper i Afghanistan och 50 000 i Irak.[58] Fram till den 5 januari 2011 hade USA drabbats 4 432 militära dödsfall under Irakkriget[59] och 1 448 under kriget i Afghanistan.[60]
[redigera] Ekonomi Ekonomiska indikatorer Arbetslöshet
9,1% (maj 2011)
[61] BNP-tillväxt
1,8% (1Q 2011), 2,9% (2009 – 2010)
[62] KPI-inflation
3,2% (april 2010 – april 2011)
[63] Fattigdom
14,3% (2009)
[64] Statsskuld
14,34 biljoner dollar (9 juni 2011)
[65] Hushållens nettoförmögenhet
54,2 biljoner dollar (4Q 2009)
[66]
USA har en kapitalistisk blandekonomi som drivs av rika naturtillgångar, en väl utbyggd infrastruktur och hög produktivitet.[67] Enligt Internationella valutafonden utgör den amerikanska BNP på 14,799 biljoner dollar 24% av bruttovärldsprodukten på marknadsmässiga växelkurser och nästan 21% av bruttovärldsprodukten i köpkraftsparitet (PPP).[3] Man har det största nationella BNP i världen men det är cirka 5% lägre än Europeiska unionens BNP i PPP under 2008. Landet rankas nia i världen i nominell BNP per capita och ######a i BNP per capita i PPP.[3]
USA är den största importören av varor och tredje största exportören även om exporten per capita är relativt låg. År 2008 var det totala amerikanska handelsunderskottet 696 miljarder dollar.[68] Kanada, Kina, Mexiko, Japan och Tyskland är dess största handelspartners.[69] År 2007 utgjorde fordon både den ledande import- och den ledande exportvaran.[70] Japan är den största utländska innehavaren av amerikanska statsskuldspapper efter gått om Kina i början av 2010.[71] USA rankas på andra plats i Global Competitiveness Report.[72]

Under 2009 beräknades den privata sektorn att utgöra 55,3% av ekonomin där den federala regeringen verksamheten stod för 24,1% och den statliga och kommunala verksamheten (inklusive federal överföringar) resterande 20,6%.[73] Ekonomin är postindustriell med en tjänstesektor som bidrar med 67,8% av BNP, även fast USA fortfarande är en industriell stormakt.[74] De ledande affärsområdet efter bruttointäkt är parti- och detaljhandel; efter nettoresultat är det tillverkning.[75] Kemiska produkter är det ledande tillverkningsindustriområdet.[76] USA är världens tredje största producent av olja samt dess största importör.[77] Man är världens främsta producent av el- och kärnkraft samt flytande naturgas, svavel, fosfater och salt. Medan jordbruket står för knappt 1% av BNP[74] är USA världens största producent av majs[78] och sojabönor.[79] New York Stock Exchange är världens största börs efter dollarvolym.[80] Coca-Cola och McDonald's är de två mest kända varumärkena i världen.[81]
I augusti 2010 bestod den amerikanska arbetskraften av 154,1 miljoner människor. Med 21,2 miljoner människor är den ledande sysselsättningen regeringsanställda. Den största privata arbetsmarknaden är vård och socialt stöd med 16,4 miljoner människor.[61] Cirka 12% av arbetstagarna är fackligt organiserade jämfört med 30% i Västeuropa.[82] Världsbanken rankar USA först i lätthet att anställa och avskeda arbetare.[83] År 2009 hade USA den tredje högsta arbetskraftsproduktiviteten per person i världen efter Luxemburg och Norge. Man var fjärde i produktivitet per timme bakom de två länderna och Nederländerna.[84] Jämfört med Europa har USA i allmänhet högre en högre inkomst- och bolagsskatt medan arbete och i synnerhet konsumtionsskatt är lägre.[85]
[redigera] Inkomst och mänsklig utveckling
Enligt United states of america Census Bureau var medianvärdet för hushållsinkomster före skatt 49 777 dollar under 2007. Medianvärdet varierade från 65 469 dollar bland asiat-amerikanska hushåll till 32 584 bland afroamerikanska hushåll.[64] Genom köpkraftsparitets växelkurser är den övergripande medianen liknande den av de mest välbärgade klungorna i industriländerna. Efter att ha sjunkit kraftigt under mitten av 1900-talet har fattigdomen planat sedan början av 1970-talet, med 11-15% av amerikanerna lever under fattigdomsgränsen varje år och 58,5% har tillbringat minst ett år i fattigdom mellan 25 och 75 års ålder.[86][87] År 2009 levde 43,6 miljoner amerikaner i fattigdom.[64]
Den amerikanska välfärdsstaten är en av de minst omfattande i den industrialiserade världen, vilket minskar både relativ fattigdom och absolut fattigdom betydligt mindre än medelvärdet för rika nationer.[88][89] Kombinerade privata och offentliga sociala utgifter per capita är dock högre än i Norden.[90] Medan den amerikanska välfärdsstaten minskar fattigdomen bland de äldre[91] får unga relativt lite hjälp.[92] En UNICEF-studie 2007 om barns välbefinnande i tjugoen industrialiserade nationer rankades USA näst sist.[93]
Trots kraftiga ökningar i produktivitet,Pandora Online, låg arbetslöshet och låg inflation, har inkomstvinster sedan 1980 varit långsammare än under tidigare decennier, mindre allmänt delad och åtfölj av ökad ekonomisk otrygghet. Mellan 1947 och 1979 ökade den reala medianinkomsten med över 80% för alla klasser där inkomsterna för fattiga amerikaner ökar snabbare än de rika.[94][95] Medianhushållsinkomsten har ökat för alla klasser sedan 1980.[96] Detta till stor del på grund av fler dubbla inkomsttagare per hushåll, minskad klyfta mellan könen och längre arbetstider. Tillväxten har dock varit långsammare och starkt lutad mot den absoluta toppen (se diagram).[88][94][97] Följaktligen har inkomstandelen för de översta 1%—21,8% av det totalt redovisade inkomsterna 2005—mer än fördubblats sedan 1980[98] vilket gör USA till det landet med de största inkomstskillnaderna mellan industriländerna.[88][99] Den översta 1% betalar 27,6% av alla federala skatter; de översta 10% betalar 54,7%.[100] Förmögenhet, såsom inkomst,Compare Pandora, är mycket koncentrerad: De rikaste 10% av den vuxna befolkningen besitter 69,8% av landets hushållsförmögenhet vilket är den näst högsta andelen bland industriländerna.[101] Den översta 1% äger 33,4% av nettoförmögenheten.[102]
[redigera] Vetenskap och teknik
USA har varit ledande inom forskning och teknisk innovation sedan slutet av 1800-talet. År 1876 tilldelades Alexander Graham Bell den första amerikanska patentet för telefonen. Thomas Edisons laboratorium utvecklade grammofonen, den första långvariga glödlampan och den första livskraftiga filmkameran. Nikola Tesla var först med växelström, växelströmsmotor och radio. I början av 1900-talet främjade bilföretagen Ransom Eli Olds och Henry Ford det löpande bandet. År 1903 gjorde Bröderna Wright den första ihållande och kontrollerade flygturen.[103]
Uppgången av nazismen på 1930-talet ledde till att många europeiska forskare, bland annat Albert Einstein och Enrico Fermi, emigrerade till USA. Under andra världskriget utvecklade Manhattanprojektet kärnvapen och inledde atomåldern. Rymdkapplöpningen ledde till snabba framsteg i raketteknik, materialvetenskap och datorer. USA utvecklade i stort sett ARPANET och dess efterföljare Internet. Idag kommer merparten av forskningen och utvecklingsfinansiering, 64%, från den privata sektorn.[104] USA är världsledande i vetenskapliga forskningsrapporter och impact factor.[105] Amerikanerna har stora tekniska konsumentvaror[106] och nästan hälften av de amerikanska hushållen har bredbandsanslutning till Internet.[107] Landet är den främsta utvecklaren och odlaren av genmodifierat livsmedel som representerar hälften av världens biotekniska grödor.[108]
[redigera] Transport
Dagliga persontransporter i USA domineras av bil som körs på en av de 13 miljoner vägarna.[111] Från och med 2003 fanns det 759 bilar per 1 000 amerikaner jämfört med 472 per 1 000 invånare i Europeiska unionen året därpå.[112] Cirka 40% av personfordonen är skåpbilar, stadsjeepar eller lätta lastbilar.[113] Den genomsnittlige vuxne amerikanen (redovisning av alla förare och icke-förare) spenderar 55 minuter med att köra varje dag och åker 47 km.[114]
Den civila flygindustrin är helt privatägt medan de flesta stora flygplatser är offentligt ägda. De fyra största flygbolagen i världen efter passagerare är amerikanska; Southwest Airlines är störst.[115] Av världens trettio mest trafikerade flygplatser ligger ######ton i USA, däribland den mest trafikerade, Hartsfield–Jackson Atlanta International Airport.[116] Även fast godstransport på järnväg är omfattande använder relativt få människor tåg för att resa inom eller mellan städer.[117] Kollektivtrafik står för 9% av USA:s arbetsresor jämfört med 38,8% i Europa.[118] Cykelanvändning är minimal, långt under europeisk nivå.[119]
[redigera] Energi
USA:s energiförbrukning är 29 000 terawattimmar per år. Energiförbrukning per capita är 7,8 ton oljeekvivalenter per år jämfört med Tysklands 4,2 ton och Kanadas 8,3 ton. År 2005 kom 40% av denna energi från olja, 23% från kol och 22% från naturgas. Resten levereras av kärnkraft och förnybara energikällor.[120] USA är världens största konsument av olja.[121] Under årtionden har kärnkraften spelat en begränsad roll i förhållande till många andra i-länder, delvis på grund av allmänhetens uppfattning i kölvattnet av Harrisburgolyckan 1979. Under 2007 har flera ansökningar om nya kärnkraftverk lämnats in.[122]
[redigera] Demografi Ras/Etnicitet (2010)[123] Vit
72,4% Svarta/Afroamerikaner
12,6% Asiater
4,8% Amerikanska indianer och Alaskaindianer
0,9% Hawaiiindianer och Stillahavsbor
0,2% Övrigt
6,2% Två eller fler raser
2,9% Spansk/Latinsk (av någon ras)
16,3%
2010 års folkräkning rapporterade 308 745 538 invånare. United states of america Census Bureaus befolkningsklocka beräknar att landets befolkning nu är 311 583 000[124] inklusive uppskattningsvis 11,2 miljoner illegala invandrare.[125] USA är den tredje folkrikaste nationen i världen, efter Kina och Indien, och är det enda industrialiserade landet där stora populationsökningar förutses.[126] Med ett födelsetal på 13,82 per 1 000 invånare, 30% lägre än genomsnittet i världen, är dess befolkningstillväxt 0,98% betydligt högre än i Västeuropa, Japan och Sydkorea.[127] Under räkenskapsåret 2010 beviljades över en miljon invandrare permanent uppehållstillstånd.[128] De flesta av dem kom genom familjeåterförening.[128] Mexiko har varit den ledande källan till nya invånare i över två decennier. Sedan 1998 har Kina, Indien och Filippinerna varit i topp fyra varje år.[129]
USA har en mycket internationell befolkning. 31 ursprungsgrupper har mer än en miljon medlemmar.[130] Vita amerikaner är den största rasgruppen. Tyska amerikaner, irländska amerikaner och engelska amerikaner utgör tre av landets fyra största ursprungsgrupper.[130] Afroamerikaner är landets största rasminoritet och tredje största ursprungsgruppen.[130] Asiatiska amerikaner är landets näst största rasminoritet. De två största asiatisk amerikanska ursprungsgrupperna är kinesiska amerikaner och filippinska amerikaner.[130] År 2010 inkluderade den amerikanska befolkningen cirka 5,2 miljoner människor med vissa anor från indianer eller Alaskaindianer (endast 2,Tiffany Online,9 miljoner med sådana anor) och 1,2 miljoner med vissa anor från Hawaiindianer eller Stillahavsbor (endast 0,5 miljoner).[131] Folkräkningen omfattar nu kategorin "annan ras" för "svarande kan inte identifiera sig med någon" av sina fem officiella raskategorier. Mer än 19 miljoner människor placerades i denna kategori under 2010.[131]
Befolkningstillväxten av spansktalande och latinamerikaner (Hispanic och Latino, villkoren är officiellt utbytbara) är en stor demografisk trend. 50,5 miljoner amerikaner av spanskt ursprung[131] identifieras som att dela en distinkt "etnicitet" av Census Bureau. 64% av spansktalande amerikanerna är av mexikansk härkomst.[132] Mellan 2000 och 2010 ökade landets spansktalande befolkningen med 43% medan den icke-spansktalande befolkningen ökade endast med 4,9%.[123] Mycket av denna tillväxt kommer från invandringen. År 2007 var 12,6% av den amerikanska befolkningen utlandsfödda där 54% av den siffran är födda i Latinamerika.[133] Fertiliteten är också en faktor. Den genomsnittliga spansktalande kvinnan föder 3,0 barn under sin livstid jämfört med 2,2 för icke-spansktalande svarta kvinnor och 1,8 för icke-spansktalande vita kvinnor (under ersättningsnivån på 2,1).[126] Minoriteter (enligt Census Bureau, alla utom icke-spansktalande, icke-mångrasliga vita) utgör 34% av befolkningen. De beräknas vara i majoritet år 2042.[134]
Omkring 82% av amerikanerna bor i tätorter (urban area) (enligt Census Bureau, sådana områden inkluderar förorter). Ungefär hälften av dem bor i städer med en befolkning över 50 000.[135] År 2008 hade 273 inkorporerade platser befolkningar på över one hundred 000, nio städer hade mer än en miljon invånare och fyra världsstäder hade över två miljoner (New York, Los Angeles, Chicago och Houston).[136] Det finns 52 storstadsområden med en befolkning på mer än en miljon.[137] Av de femtio snabbast växande storstadsområden ligger fyrtiosju i väst eller syd.[138] Dallas, Houston, Atlanta och Phoenixs storstadsområden växte alla med mer än en miljon människor mellan 2000 och 2008.[137]
Ledande tätorter Rank
Stad
Inv. storstadsområde[139]
Metropolitan Statistical Area
Region[140]
New York
Los Angeles 1
New York
18 897 109
New York-Northern New Jersey-Long Island, NY-NJ-PA MSA
Nordöstra 2
Los Angeles
12 828 837
Los Angeles-Long Beach-Santa Ana, CA MSA
Västra 3
Chicago
9 461 105
Chicago-Naperville-Joliet, IL-IN-WI MSA
Mellanvästern 4
Dallas
6 371 773
Dallas-Fort Worth-Arlington, TX MSA
Södra 5
Philadelphia
5 965 343
Philadelphia-Camden-Wilmington, PA-NJ-DE-MD MSA
Nordöstra 6
Houston
5 946 800
Houston-Sugar Land-Baytown, TX MSA
Södra 7
Washington, D.C.
5 582 170
Washington-Arlington-Alexandria, DC-VA-MD-WV MSA
Södra 8
Miami
5 564 635
Miami-Fort Lauderdale-Pompano Beach, FL MSA
Södra 9
Atlanta
5 268 860
Atlanta-Sandy Springs-Marietta, GA MSA
Södra 10
Boston
4 552 402
Boston-Cambridge-Quincy, MA-NH MSA
Nordöstra baserad på folkräkningen 2010 [redigera] Språk Språk (2007)[141] Engelska (endast)
225,5 miljoner Spanska, inkl. Kreol
34,5 miljoner Kinesiska
2,5 miljoner Franska, inkl. Kreol
2,0 miljoner Tagalog
1,5 miljoner Vietnamesiska
1,2 miljoner Tyska
1,1 miljoner Koreanska
1,1 miljoner
Engelska är de facto det nationella språket. Även om det inte finns ett officiellt språk på federal nivå standardiseras engelska i vissa lagar, som t.ex. USA:s naturaliseringskrav. År 2007 talade om 226 miljoner eller 80% av befolkningen i åldern fem år och äldre bara engelska hemma. Spanska, som talas av 12% av befolkningen i hemmet, är det näst vanligaste språket och är det mest undervisade andraspråket.[141][142] Vissa amerikaner förespråkar engelska som landets officiella språk som det är i minst 28 delstater.[5] Både hawaiiska och engelska är enligt lag officiella språk på Hawaii.[143]
Då ingen av dem har ett officiellt språk, föreskriver New Mexicos lagar användning av både engelska och spanska, som Louisiana gör för engelska och franska.[144] Andra delstater, såsom Kalifornien, förvaltar publiceringen av spanska versioner av vissa statliga dokument, däribland domstolsformulär.[145] Flera territorier ger officiellt erkännande till sina modersmål tillsammans med engelska. Samoanska och chamorro är erkända av Amerikanska Samoa och Guam. Karoliniska och chamorro är erkända av Nordmarianerna. Spanska är ett officiellt språk i Puerto Rico.
[redigera] Religion
USA är officiellt en sekulär stat. Det första tillägget till den amerikanska konstitutionen garanterar fritt religionsutövande och förbjuder inrättandet av någon religiös styrning. I en studie från 2002 sa 59% av amerikanerna att religionen spelar en "mycket viktig roll i deras liv", en betydligt högre siffra än för någon annan rik nation.[146] Enligt en undersökning från 2007 sa 78,4% av de vuxna själva att de var kristna,[147] en minskning från 86,4% år 1990.[148] Protestantiska samfund svarade för 51,3% medan romersk katolicism med 23,9% var den största enskilda kyrkosamfundet. Studien kategoriserar vita evangelikaler på 26,Tiffany And Co,3% av befolkningen som landets största religiösa kohorten.[147] En annan studie uppskattar evangelikaler av alla raser till 30-35%.[149] Den totala rapporteringen av icke-kristna religioner under 2007 var 4,7%, en ökning från 3,3% år 1990.[148] De ledande icke-kristna religionerna var judendom (1,7%), buddhism (0,7%), islam (0,6%), hinduism (0,4%) och unitarian universalism (0,3%).[147] Undersökningen rapporterar även att 16,1% av amerikanerna beskrev sig själva som agnostiker, ateist eller helt enkelt att man inte hade någon religion, en ökning från 8,2% år 1990.[147][148]
[redigera] Utbildning
Amerikansk offentlig utbildning drivs av statliga och lokala myndigheter reglerade av USA:s utbildningsdepartement genom restriktioner för federala bidrag. Barn måste i de flesta delstater gå i skolan från ###### års ålder eller sju (i allmänhet, förskola eller första klass) tills de fyller arton (vanligen att föra dem igenom tolfte klass, i slutet av high school). Vissa stater tillåter studerande att lämna skolan vid ######ton eller sjutton års ålder.[150] Cirka 12% av barnen är inskrivna i församlings- eller icke-sekteristiska privatskolor. Drygt 2% av barnen är hemskolade.[151]
USA har många konkurrerande privata och offentliga institutioner för högre utbildning samt community colleges med öppen antagning. Av amerikanerna tjugofem år och äldre avlade 84,6% examen från high school, 52,6% deltog i något college, 27,2% avlade kandidatexamen och 9,6% avlade akademisk examen.[152] Den grundläggande läs- och skrivkunnigheten är cirka 99%.[1][153] FN tilldelar USA ett utbildningsindex på 0,97 vilket är 12:a i världen.[154]
[redigera] Hälsa
USA:s livslängd på 77,8 år vid födseln[155] är ett år kortare än den totala siffran i Västeuropa, och tre till fyra år lägre än i Norge, Schweiz och Kanada.[156] Under de senaste två decennierna har landets medellivslängd sjunkit från 11:e till 42:e plats i världen.[157] Barnadödligheten på 6,37 promille placerar också USA på 42:a plats av 221 länder vilket är bakom hela Västeuropa.[158] Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen är mycket överviktiga och ytterligare en tredjedel är överviktig.[159] Fetmagraderingen, den högsta i den industrialiserade världen, har mer än fördubblats under det senaste 25 åren.[160] Fetmarelaterad typ 2-diabetes anses epidemisk av sjukvårdspersonal.[161]

Den amerikanska ungdomsgraviditetskursen, 79,8 per 1000 kvinnor, är nästan fyra gånger så stor som Frankrike och fem gånger så stor som Tyskland.[163] Abort, lagligt vid efterfrågan, är mycket kontroversiellt. Många delstater förbjuder offentlig finansiering av förfarandet och begränsar sena aborter, kräver föräldrarnas anmälan för minderåriga, och förordnar väntetid. Medan abortgraden faller är abortförhållandet 241 per 1000 födda och abortgraden med 15 per 1000 kvinnor i åldern 15-44 fortfarande högre än de flesta västerländska länderna.[164]
Det amerikanska sjukvårdssystemet spenderar mer än någon annat land, mätt i såväl utgifter per capita och andel av BNP.[165] Världshälsoorganisationen rankade den amerikanska sjukvården år 2000 som först i lyhördhet, men 37:e i utförande. USA är ledande inom medicinsk innovation. År 2004 spenderade den icke industriella sektorn tre gånger så mycket som Europa per capita på biomedicinsk forskning.[166]
Till skillnad från i alla andra i-länder är vårdtäckningen i USA inte universell. År 2004 betalade privata försäkringar för 36% av de personliga hälsoutgifterna, privata direktutlägg betalade för 15% och federala, statliga och lokala myndigheter betalade för 44%.[167] År 2005 var 46,6 miljoner amerikaner, 15,9% av befolkningen, oförsäkrade vilket var 5,4 miljoner fler än under 2001. Den främsta orsaken till denna ökning är nedgången i antalet amerikaner med sponsrade sjukförsäkringar från arbetsgivare.[168] Saken om oförsäkrade och underförsäkrade amerikaner är en stor politisk fråga.[169] En studie år 2009 uppskattade att avsaknaden av försäkringar är förknippad med nästan 45 000 dödsfall per år.[170] År 2006 blev Massachusetts den första delstaten att förordna universell sjukförsäkring.[171] Federal lagstiftning som antogs i början av 2010 kommer att skapa ett nära-universellt sjukförsäkringssystem runt om i landet år 2014.
[redigera] Polisväsen
USA är en förbundsstat där den federala och den delstatliga makten är strängt delad enligt konstitutionen. Därför är också den federala polisen rigoröst åtskild från den delstatliga, och den federala polisen kan endast verka inom de områden som faller inom federal jurisdiktion, medan den delstatliga polisen saknar befogenhet att bekämpa federala brott eller brott i andra delstater. De flesta federala poliskårerna sorterar under den verkställande statsmakten genom de olika regeringsdepartementen, men kongressen och högsta domstolen har egna poliskårer för bevakning av sina byggnader.
De flesta poliser verkar inom de delstatliga poliskårerna. År 2000 fanns det 95 673 federala poliser, men 718 736 poliser som verkade inom ramen för en delstatlig jurisdiktion. Inom den delstatliga jurisdiktionen finns det poliser på central delstatlig nivå (statspolis), countynivå (sheriffer) och lokal nivå (kommunal polis). Av dessa är den lokala nivån störst med 443 550 poliser år 2000. Detta gör också att det finns ett mycket stort antal polismyndigheter i USA. År 2000 fanns det 17 784 polismyndigheter inom den delstatliga jurisdiktionens område.[källa behövs]
[redigera] Tidszoner
USA delas in i ###### tidszoner med specifika namn.
Eastern UTC –5 (Östkusten)
Central UTC –6 (Centrala)
Mountain UTC –7 (Västliga bergregionen)
Pacific UTC –8 (Västkusten)
Alaska UTC –9 (Alaska)
Hawaii-Aleutian UTC –10 (Hawaiiöarna)
UTC: Koordinerad universell tid
[redigera] Sport [redigera] Amerikansk fotboll
Amerikansk fotboll är den populäraste sporten i USA. Sporten lockar stor publik och de sändningar av matcher från National Football League (NFL) i marksänd television har fler TV-tittare än baseboll. Super Bowl är namnet på NFL:s finalmatch. Den spelas en söndag i slutet av januari eller början av februari. Matchen och festligheterna runtomkring utgör den så kallade Super Bowl Sunday (Super Bowl-söndagen), som under årens lopp har blivit den mest sedda TV-sändningen i USA och liknas även ibland med en högtidsdag. Flera kända sångare och musiker har uppträtt innan matchen samt under halvleksvilan.
[redigera] Baseball
Baseball är en populär sport i USA och brukar ofta kallas för USA:s nationalsport. Proffsligan heter Major League Baseball (MLB).
[redigera] Basketboll
Basketball är en populär sport i USA, och proffsligan National Basketball Association (NBA) drar stor publik. Basketball är den lagsport i USA som har flest utövare.
[redigera] Fotboll
Fotboll (Soccer) är en mycket mindre sport i USA än i många andra länder, men stor i mångkulturella städer som Los Angeles och New York. Sporten är även omfattande på skolidrottsnivå. Fotbollens popularitet har dock ökat sedan mitten av 1990-talet. Numera visas Champions Leaguematcher på betaltv-kanalen ESPN.
Proffsligan Major League Soccer (MLS) har köpt några internationella storspelare, som David Beckham (Los Angeles Galaxy), Fredrik Ljungberg (Seattle Sounders FC) och Juan Pablo Ángel (New York Red Bulls). Dessutom har det spekulerats i att Robert Pirès och Thierry Henry skulle flytta till USA för att avsluta sina karriärer i respektive (Philadelphia Union) och (New York Red Bulls).
[redigera] Ishockey
Ishockey var tidigare i huvudsak koncentrerat till de norra delarna, särskild nordost, men sedan mitten av 1990-talet alltmer spridd. NHL har på senare år expanderat söderut.
[redigera] Lacrosse
Lacrosse uppfanns av indianerna.
[redigera] Motorsport
Motorsport är populärt, men istället för internationellt stora evenemang som Formel 1 och MotoGP, är inhemska evenemang som Indianapolis 500 och NASCAR och AMA Motocross mer populära.
[redigera] Individuella sporter
Bland de populära individuella sporterna i USA finns boxning, golf, tennis och friidrott.
[redigera] Kultur
Den amerikanska populärkulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik, filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet,Wholesale Tiffany, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik kulturell grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.
[redigera] Mat
Den huvudsakliga matlagningen i USA liknar den i Europa. Vete är det mest använda sädesslaget. Traditionella amerikanska maträtter kan vara t.ex. kalkon, hjort, potatis, majs m.m. Många maträtter kom med invandringen från Europa runt slutet av 1800-talet, så som friterad kyckling, pizza, hamburgare och varmkorv. Många rätter finns även kvar från Indianerna. Fläskkött, nötkött, ”crab cakes”, potatischips och ”chocolate chip cookies” tillsammans med snabbmaten, är mycket vanligt i USA. Bland afroamerikaner och i södra USA är så kallad Soul food vanlig. Den infördes under triangelhandeln runt 1600-talet.
[redigera] Film
Sedan 1920-talet har USA dominerat den globala filmindustrin starkt, med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärligt och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska populärkulturen finns en ingrodd filmentusiasm som inte kan hittas någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen, Indien (se indisk film). Men till skillnad från den indiska filmindustrin har den amerikanska varit framgångsrik runt hela världen.
[redigera] Television
Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag men det finns också en public service-kanal (PBS) samt C-SPAN. Dock har en staligt styrd public service-kanal aldrig existerat.
De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company (NBC), American Broadcasting Company (ABC) och Columbia Broadcasting System (CBS), men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.
[redigera] Musik
USA har länge haft en stark ställning inom populärmusiken, men haft få klassiska kompositörer som nått internationellt erkännande, varav Charles Ives är en av få. Landet har dock ett av världens mest statusfyllda operahus, Metropolitan och många internationellt erkända symfoniorkestrar, till exempel Los Angeles-filharmonikerna, New York-filharmonikerna och Chicago-filharmonikerna.
Bluesen, en starkt känslomässig musikform, utvecklades på bomullsfälten ur de västafrikanska slavarnas musikkulturer. Bluesen var ursprungligen vokal men kompletterades senare med gitarrer och munspel.
Det finns en rik folkmusikkultur, samt "Country & western" som är sprungen ur de många olika invandrargruppernas kulturer. Exempel på Country & Western-genrer är "bluegrass". Berömda amerikanska countryartister är bland andra Johnny Cash, Dolly Parton och Kenny Rogers. Utanför USA har countrymusikens popularitet varit ganska begränsad.
Hiphop, även rapmusik, är en musikstil som växte fram i USA från slutet av 1970-talet, och slog igenom på allvar i mitten av 1990-talet. Artister som bland andra RUN DMC, 2Pac och Eminem är kända inom denna genre.
Jazzen är en i början av 1900-talet vidareutveckling av bluesen. Den är företrädesvis instrumentell men senare kompletterad med sång.
Rock är en samlande beteckning för en mängd musikstilar. Den ursprungliga formen är rock'n'roll från mitten av 1950-talet, som utvecklats ur bluesen. En av musikhistoriens största artister är Elvis Presley som dog 1977. Genom rockmusiken skapades en betydande ungdomskultur.
[redigera] Helgdagar
I USA finns följande federala helgdagar, där allting är stängt och därmed en ledig dag, förutom inom butiksnäringen. Köpcentrum, restauranger, butiker och stormarknader kan ha halvdag, men stänger helt endast under påskdagen, thanksgiving och juldagen. Om en helgdag faller under en helg (lördag eller söndag) får man oftast fredagen eller måndagen ledigt.
New Year's Day (nyårsdagen) - 1 januari
Martin Luther Kings födelsedag - tredje måndagen i januari
Inauguration Day (Presidentens installationsdag) - 20 januari vart fjärde år (Endast i Washington D.C.-området)
President's Day/Washington's Birthday - tredje måndagen i februari
Memorial Day - sista måndagen i maj
Independence Day - 4 juli
Labor Day - första måndagen i september
Columbus Day - andra måndagen i oktober
Veterans Day - 11 november
Thanksgiving Day - fjärde torsdagen i november
Christmas Day (juldagen) - 25 december
- Vissa av rörliga helgdagarna har blivit flyttade till den närmaste måndag för att det ska bli en tredagars lång helg.
- Dagen efter Thanksgiving (fjärde fredagen i november), som kallas för Black Friday, är ingen allmän helgdag, men skolor och nästan alla arbeten har dock stängt. Inom butiksnäringen är dock denna dag årets största shopping- och readag.
- Påskdagen har inte blivit en federal helgdag eftersom det alltid faller på en söndag, vilket är ändå en ledig dag. Nästan allt är stängt under denna dag.
- Långfredagen kallad "Good Friday" i USA är ingen federal helgdag, men är helgdag i 11 delstater. Börshandeln har stängt liksom några skolor och arbetsplatser. Vissa butiker och affärer har i allmänhet öppet halva dagen.
- Många delstater har fler helgdagar, utöver federala helgdagar.
Följande dagar är halvdagar i hela USA (även inom butiksnäringen):
Christmas Eve (Julafton) - 24 december
New Year's Eve (Nyårsafton) - 31 december
Följande dagar är en del av helgdagarna i USA:s delstater, utöver federala:
Good Friday (Långfredagen) - rörlig: Connecticut, Delaware, Hawaii, Indiana, Kentucky (halvdag), Louisiana, New Jersey, North Carolina, North Dakota, Tennessee och Texas.
Christmas Eve (Julafton) - 24 december: Arkansas, Iowa, Michigan, Montana, North Carolina, Tennessee och Texas.
New Year's Eve (Nyårsafton) - 31 december: Iowa, Kentucky, Michigan och Montana.
Election Day - tisdagen efter första måndagen: Hawaii, Illinois, Indiana, Louisiana, Maryland, New Hampshire,Discount Tiffany, New Jersey, New York och Wisconsin.
Day after thanksgiving (black friday) - fjärde fredagen i november: Iowa, New Hampshire och Oklahoma.
Mardi Gras - rörlig: Louisiana
- Många delstater har fler helgdagar än ovan.
[redigera] Kommunikationer
USA har väl utbyggda kommunikationer. Vägnätet är överlag bra med stora motorvägar så kallade Interstate Highways som binder samman de stora städerna. Långdistansbussar är ett billigt och lätt resesätt. Greyhound Lines är det dominerande bussbolaget.
Järnvägsnätet ägs av privata bolag, och man kör mycket godstrafik på järnväg i USA. Passagerartrafiken drivs av ett statligt monopolbolag, Amtrak. Nätet är relativt väl utbyggt. Tågnätet har dock stora luckor, som exempelvis Las Vegas. Stora järnvägsbolag är bland andra Union Pacific Railroad, BNSF Railway, Norfolk Southern Railway och CSX Transportation. De två förstnämnda trafikerar i huvudsak området väster om Mississippi och de två sistnämnda området öster om nämnda flod. Dock är den regionala kollektivtrafiken sämre än den i resterande industriländer i världen, och endast de största städerna har en stabil kollektivtrafik. Många relativt stora städer (invånarantal runt 500 000) saknar helt och hållet kollektivtrafik i staden och detta har lett till att många amerikaner kör bil, vilket de får göra redan när de är 16 och i vissa delstater redan när de är 14[källa behövs]. Detta kan vara en effekt av den ofullständiga kollektivtrafiken eller att kollektivtrafik konkurrerats ut av privatbilism och taxi.[källa behövs]
Inrikesflyget är det största i världen, uppbyggt kring så kallade nav där man vanligtvis byter flyg. USA saknar till skillnad från Europa statligt ägda flygbolag. Stora amerikanska flygbolag är American Airlines, United Airlines, Continental Airlines,Tiffany Diamond Rings, Delta Air Lines, Northwest Airlines och US Airways. Det finns även lågprisbolag som JetBlue Airways och Southwest Airlines.
Viktiga flygplatser är:
John F. Kennedy International Airport, New York-området
Newark Liberty International Airport, New Jersey - New York-området
O'Hare International Airport, Chicago, Illinois
Hartsfield-Jackson Atlanta International Airport, Atlanta, Georgia
George Bush Intercontinental Airport, Houston, Texas
Dulles International Airport, Washington DC-området.
Los Angeles International Airport, Los Angeles, södra Kalifornien
Dallas-Fort Worth International Airport, Dallas, Texas
Miami International Airport,WHO Swine influenza - update 3, Miami, Florida
LaGuardia Airport,Tiffany Earings, New York-området (inrikesflyg)
Atlanta och Chicago är de största inrikesnaven, medan New York-Kennedy, Miami och Los Angeles är störst på utrikestrafik.
[redigera] Internationella rankningar Organisation
Undersökning
Rankning Heritage Foundation/The Wall Street Journal
Index of Economic Freedom 2010
8 av 179 Reportrar utan gränser
Pressfrihetsindex 2008
36 av 173 Transparency International
Korruptionsindex 2008
18 av 180 United Nations Development Programme
Human Development Index 2006
15 av 179 [redigera] Se även USA-portalen [redigera] Referenser [redigera] Externa länkar Sök efter mer information om USA på Wikipedias systerprojekt:
Ordbok & definitioner från Wiktionary
Böcker från Wikibooks
Citat från Wikiquote
Originalverk från Wikisource
Bilder & media från Commons
Nyhetsartiklar från Wikinews Federala statsmakten Official U.S. Government Web Portal Huvudsida för webbplatser rörande USA:s federala statsmakt
House Officiell webbplats för USA:s representantshus
Senate Officiell webbplats för USA:s senat
White House Officiell webbplats för USA:s president
Supreme Court Officiell webbplats för USA:s högsta domstol Översikter och data InfoUSA Portal för information från U.S. Information Agency
Library of Congress Officiell webbplats för USA:s kongressbibliotek
Demografiska fakta Statistik från Population Reference Bureau
USA:s 50 stater Samlad information från varje stat
USA:s reseguide från Wikitravel
USA i Encyclopaedia Britannica
USA på Open Directory Project Folkräkning och ekonomiska statistiker Bred fakta från Usa Census Bureau
U.S. Citizenship and Immigration Services Officiell webbplats
Delstatsfakta Befolkning, arbetslöshet, inkomster och annan fakta från U.S. Economic Research Service
State Energy Profiles Ekonomiska, miljö- och energistatistik från varje delstat från U.S. Energy Information Administration Historia Historiska dokument från National Center for Public Policy Research
USA:s nationella motton: Historia och konstitution Analyser från Ontario Consultants on Religious Tolerance
USA Samling med länkar för historiska data Kartor National Atlas of the Usa Officiell karta från U.S. Department of the Interior
Wikimedia Commons världsatlas har kartor relaterade till USA Länkar till relaterade artiklar USA:s delstater Nordamerika Självständiga stater Särskilda områden Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Medlemmar i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Group of Eight (G8) North American Free Trade Agreement (NAFTA) Asia-Pacific Economic Cooperation (Apec) * betecknar Republiken Kina (Taiwan) Organization of American States (OAS)